Palysningar och upplysningar.

Det har blir en lang sammanfattning av en del som har hant den senaste tiden, och sa nagra halsningar.

Forst gallande revolutionen som kom av sig. Jag lever alltsa, och har faktiskt inte markt av kaoset sa mycket - forutom att polisnarvaron ar forstarkt i centrum och att omradet kring parlamentet till viss del ar forstort. Dessutom diskuteras det forstas mycket overallt. Det har tyvarr varit svart for mig att hanga med sa mycket som jag velat, eftersom jag brister bade pa sprakfronten och i tillgangen pa information. Kortfattat har jag dock forstatt det som att det ar tydligt att protesterna inte enbart ar en fraga om valresultatet, utan att det ar mer komplext. Kommunisterna har till exempel manga anhangare bland de aldre, av vilka de flesta bor pa landsbygden och faktiskt hade det battre under Sovjettiden. Att det blev en svar ekonomisk kris i landet under den mandatperiod da Moldavien under mitten av nittiotalet styrdes av ett annat parti an kommunisterna, gor ocksa att manga ar radda for en forandring. Nu vet de i alla fall vad de har. De yngre som tvartemot verkligen langtar efter en forandring vill darfor klippa banden med allt som har med Ryssland att gora (inklusive den rysksprakiga moldaviska befolkningen) och rostar pa liberalerna som sager sig sympatisera med Europa, EU och Rumanien, i nan sorts marklig hopblandning. Kommunisterna stods i sin tur darfor aven av manga rysktalande och det bildas nagon konstig nationalistisk konflikt. Hur demonstrationerna har hanterats av polisen och regimen ar ocksa valdigt intressant (misshandel av studenter pa oppen gata av poliser i civila klader och att vissa delar av Internet stangts ner, till exempel). Om ni vill lasa mer kan jag rekommendera Lars och Eriks bloggar, som aven de befinner sig i Chisinau och har skrivit mer och valdigt intressant om den senaste veckans handelser.

Forra veckan malade jag och Anna de gamla dacken/blomkrukorna vi har vid ingangen.

Blommorna hade vi dagen innan hamtat pa den gamla kyrkogarden, haha, dar det har blivit var. Inte fran gravarna dock, utan de vilda blommorna som vaxte darimellan. Men anda. Ibland blir det ratt sa tydligt att vi inte riktigt har samma regler och normer.


Sen har jag firat pask ocksa. Egentligen ar det pask har nasta helg, eftersom Moldavien foljer den ortodoxa kyrkans kalender. Men sota Karin (en annan svensk volontar) och jag fixade i lordags svensk paskmiddag sa gott vi kunde. Det blev sjukt gott, och vi kladde till och med ut oss och vara smatt forvirrade middagsgaster till paskkarringar. Vi insag aven att svenskar ater sill och potatis vid typ varje tradition. Och sen bjod hon mig pa teater som en fodelsedagssurprise. Jag som alskar teater! En moldavisk tjej som pluggar svenska och jobbar har pa ett callcenter som bland annat kopplar samtal fran hemtjansten i Stockholm, tolkade at mig . Festligt pa manga satt. (Fredrika - hon jobbar alltsa pa det stallet som det stod om i kronikan, haha!) Och pa sondagen var jag pa tva (!) gudstjanster. Pa den forsta moldaviska firades det palmsondagen och pa den andra internationella uppstandelsen. Smatt forvirrat. Pa den senare serverades det dock massa amerikanska hembakta kakor och jag blev hog pa gladje och socker.

Och sa har jag fatt brev fran Sverige. Brev med snigelpost (helst handskrivna) ar nagot av det basta jag vet. Kanske for att jag verkligen uppskattar och kanner mig alskad av ord och nar nagon ger mig av sin tid. Och i ett brev sammanfaller liksom bada de kriterierna. De ligger pa mitt nattduksbord, allihop.

Min i-pod har sparat ut lite smatt. Slar pa sig sjalv med jamna mellanrum, och alltid ar det Mariah Careys skiva, som jag arligt talat kan saga att jag aldrig lyssnat pa, som rullar. Vad ar grejen liksom?

Min kompis Mirjam brukar kalla mig for Lin eftersom jag pratar norrlandska och ofta kapar av slutet pa ord. Kidsen har gor ocksa det! Anledning okand, dock. Personalen har daremot borjat kalla mig for Linuscha, som ar det ryska sattet att bilda smeknamn. Funkar liksom med alla namn. Tanuscha, Olguscha, Annuscha. Ja, ni ser. Jag gillar det, det far mig att kanna mig hemma.

Pa onsdag kommer det hit tva svenska tjejer fran ett gymnasium pa Gotland som ska gora praktik har i tre veckor. De ska bo pa mitt rum, vilket blir spannande, haha.

Kara bokklubbsmedlemmar: jag har last ut Brott och straff for typ en manad sedan. Hur gar det for er?

Alla ni som kommenterat: Tack sa mycket, jag blir sa glad for varenda kommentar! Jag kan dock inte kommentera tillbaka i kommentarsfalten, eftersom den har datorn ar skum. Men.
Hanna: Vad kul att du hittat hit! Och tack sa mycket for oversattningen, det var verkligen vackert.
Bengter: Haha, jag heter Lina, inte Nina. Att du inte lart dig det efter att ha gatt i samma klass som mig i ett ar och kant mig i snart tre ar, ar humor pa hog niva.
Eddie: Hej! Va roligt att hora fran dig. Forstar att det maste kannas konstigt att sitta hemma, men det ar konstigt att vara har ocksa. Haller verkligen med dig om mediebevakningen. Hoppas det gar bra med ert arbete, halsa dina kompanjoner och njut av Stockholm for mig!
Om jag glomt att svara pa nagons fraga, stall den igen!