Reser mot norr.

Tåget flyter vidare genom Sverige, norrut. Det är mörkt ute och jag möter min egen blick i fönstret. Kan fortfarande inte riktigt övertyga mig själv om att jag vet vad jag håller på med. Men jag är övertygad om att det är något jag inte kommer att ångra, och det får vara nog för nu.

Dansade mig igenom min sista Stockholmskväll och jag vet inte hur nyttigt det är för mitt lätt ömtåliga hjärta att behöva säga farväl så många gånger till så många älskade på så kort tid. Men det är en smärta grundad i glädje. Tacksam över att ha vänner att sakna, som saknar mig.

Lämnade ett Stockholm i dimma. Det känns märkligt att tänka på att en vår och en sommar kommer att ha gått innan jag kommer tillbaka. De två närmaste veckorna kommer jag att tillbringa i Härnösand på utbildning med Sida, vilket jag ser väldigt mycket fram emot. Sedan två veckor i Örnsköldsvik hemma hos mamma och pappa med diverse förberedelser innan jag den 23 februari åker till Moldavien.